Truly blessed

Jag har aldrig upplevt det jag upplevde igårnatt, det var extas på ny nivå.
Det var helt otroligt, jag totalt gav in.
Hela min kropp efteråt var i djup tacksamhet, från topp till tå.
Allt var precis vad jag behövde från början till slut.
Leken, jakten, att känna desperationen krypandes på min hud efter en, kanske två... och mer.
Och sen överraska mig efter det, helt, helt otroligt.
Du är otrolig.



Nej, nu ska det ske lite ärenden.
Så duktig är jag.
Snart nyår, aldrig känt mig så stressad.
Att bli 18 och få möjligheten att göra precis vad man vill,
den är inte alltid så nice.
Ibland är det skönt när någon kommer och säger så här ska du göra,
du följer med mig. Men jag antar att inte många gör så.

A bit to late but what the hell ;)

I dont want to wait in vain

Ibland undrar jag ifall jag är helt egoistiskt eller bara ibland.
Ibland undrar jag ifall jag är helt dum i huvudet eller bara ibland.
wtf Roxanne.


Jag har aldrig varit ute på mellandagsreans första dag, i hela mitt liv. Det är alltid en annan tradition som kommer imellan. Men i år fick jag faktiskt göra som jag ville, så jag valde att sätta den traditionen åt sidan och kolla ut mellandagsrean.
HEEEELL NO jag gör det igen.
Det är ren kalabalik, människor blir tillbakasatta 10 000tals år, folk blir vilda djur med ett mål och de gör vad som helst för att få tag på billiga och halvdana saker. Blinda av röda, gula blinkande REA skyltar stormar de genom vad som helst, bara för att få en pryl 50-100 kr billigare än förra veckan.
Jag åkte till mobilia, trodde det skulle vara bättre där. Vetifan vad jag tänkte med.
Tog 7an och åkte genom stan, såg tusentals människor vandrandes genom gågatan, bussarna var fullproppade med hopplösa idioter som gallskrek om de inte fick som de ville.
Sen kommer man upp till den gatan som leder till mobilia ni vet, efter korsningen. Och jag lovar, aldrig sett så många bilar tutandes och stillastående på meterlånga rader. Till och med parkeringen över gatan, den på sjukhussidan, var full! Och den är ALDRIG full!

Jag mår rätt bra nu faktiskt. Jag är at peace.
Julen är över, bara nyår som ska klydda ihop sig.
Jag halvbor hos Martin, det funkar bra tycker jag, han har inte huttat ut mig än iaf.
Får mycket me-time, vilket är skönt.
Får laga mat, vilket på någon konstig vänster ger mig en sån otrolig tillfredsställelse.
En small update. Mtc.

Dont dwell in the past - What's done is done

Så lite ventilation ftw.
Jag har problem med att folk säger en sak men gör en helt annan. Tycker det är elakt.
Men, jag är inte den som är den. Orkar inte klaga. Blahblahblahlflagh.
Huvudvärk igen. But all good in wonderland :)

Nu ser jag på The Invasion, en aliencreppy film med Nicole Kidman. Den börjar bli riktigt creepy nu alltså, är ensam hemma också, mys! Halp? Getting scared?
Igår bev det tre filmer jag redan sett faktiskt; The last mimzy, Shakespear in love, The painted Viel.
Bra filmer alla tre, helt olika genres, så se dom.
Får se vad dagens filmer blir.
Vilket som så finns där Gifflar, där finns alltid Gifflar.
Me undz gifflos.

Julafton imorgon, kan inte bry mig mindre heller.
Ska bli mys att träffa morföräldrarna, that's it.
Sen juldagen, same thing all over again.
I'm so sick of it, I'm actually getting sad.


hey.. this movie is only getting better actually..
good storyline..

A pirates life for me

Jag har precis varit en utav de sista minuten människorna som är ute och går i stan.
Trodde dock att jag var smart när jag valde att gå ut tidigt, runt en tolv. Men tji den, det var redan folk ute.
Efter 1h var det dubbel så mycket. Jag får grym panik utav för mycket folk i små utrymme, hade alla stått still och jag kunnat röra mig fritt hade det varit okey, men det kan man ju inte begära från de jul-sjuka människorna.
Så kom hem precis och kastade mig på sängen av ren panik, aldrig har jag uppskattat mattants säng mer.
Huvudvärk och illamående blev resultatet av lunchens trapatser.

Nu ser jag på Shakespear In love, den är så otroligt skön och bra, en riktig chickflick, men så uppskattad.
Funny how the show love thru this movie.
Like its insuperable, flawless, perfect and without trouble, pure.
This for them is true love, fighting for the one you love.
Love, right now the word means to much.
The past days has been hard on love.
Love has changed.
Fools have taken charge.
True men has gotten hurt.
Faith in love has vanished.

"Do you love her Will?
Like a sickness, and a cure at the same time."

Jag gillar faktumet att Barbossa är med i denna filmen,
som en mindless, poetloving nice man.
En stor förändring från Pirates.
But still,

Yo ho ho and a bottle of rum

Drink and the devil be done for the rest

Yo ho ho and a bottle of rum

Drink up me maties, drink up

A pirates life for me

The winter of 07 was the Year Rawksan lost her christmas spirit

Mmm. Queen rules my day today,
I surrender to you,
I give in to you,
fill me,
show me pleasure

Jag tror jag helt och hållet har gett upp på julen. Tycker inte jag har en anledning till varför det skedde nu idag, men det kändes bara blä på julen idag. Saknar motivationen att göra det till något speciellt. Kanske blir annorlunda på julafton vad vet jag. Ska fira jul 3 dagar i rad förmodligen, såvidare jag inte själv säger stopp och nej, men då kommer puppy eyes fram och man ger sig. Tycker julen bara frambringar en massa problem, vem, var, när, hur, mat, presenter, pengar, vad? Inte nog med att man klyddar HUR man firar jul, så klyddar man VAR, VEM ska laga VAD? VEM vill ha VAD? Man klyddar om pengar, HUR har man egentligen råd? Man klyddar, man förlorar pengar. Fine, det är mysigt att familjen samlas och umgås, men egentligen, det beror på vad man har i sin familj? Jag kanske inte vill träffa alla. Rebecca och jag pratade rätt hårdt om detta. Vi har båda inga direkta småbarn i familjen, alla de nära är vuxna eller i allafall i vår ålder, vi tror inte på tomten, vi är inte kristna, vad är julen för oss?
Fuck christmas right now, I got a headache.
Dont want to travel to world just to celibrate christmas,
I dont want christmas food, I want dolmio pasta with meatballs,
dont need any presents, i got so much else
dont need to celibrate christmas, to see you uncle
but i'll do it for you and everybody else

Ska jag vara ärlig vill jag fira jul med vänner och kärlek.
En jul som innehåller skratt, mys, god mat, väldigt få presenter.
But looks like I'm not getting what I want for christmas.
No that would be awful.

The winter of 07 was the year Rawksan lost her christmas spirit

Woho

Jag gör alltid sånt här.
Jag skjuter upp saker.
It sucks.
Why do I do that?
It brings me stress, so why the heeell do I want to bring that to me?
Men jag sitter med power mittns så jag ska bli klar, jag kommer bli klar, jag måste bli klar.
Bara 4 sidor kvar. Det är lugnt.
Sen ska jag belöna mig själv tycker jag.

BTW CSN har slutat sucka på min plånbok.
I get to buy people christmas gifts after all - woho.

Right now

This.. is.. truly.. true..
And so how I would describe right now..

Should I complain?

Good day.. nah.. great day!
Got to wake up to the bestest kittn ever, that was all purrin and stuff.
No school - lol. I fell asleep right after he left. Bad but still good.
Got to cleean - kept my mind happy and played music at the same time - euforia
Got to play a little LOTRO - found a new friend that was a lvl 50 hunter and very fun to talk to
Got to see Denice and Josefin again.
Got my second lussebulle of the year.
Got to hear beautiful songs.
Got to meet Karna <3
Got to be there for Beccs when she needed me

But still. Something is wrong.
I'm not the same. I have no attraction towards food anymore.
I can eat, no problem, I just dont feel I need to or want to.
On this hooole day, I have only eaten that one lussebulle.
Havent eaten for 26 hours. And I barly ate then.
A diabetic should have 5 meals a day.
I have none.
I dont feel less strong, I dont have känningar, I feel good.
Should I complain?

Just stuff kinda

I'm really doing the best that I can right now.
I'm getting things straight.
I'm taking care of things.
I have the energy again.
One step at the time.
It's starting to feel good.
Please don't let me loose my focus.
I'm seeing stuff clearly, I think so atleast.
I'm feeling good and feeling positive.
Soon a break from school, and then only 6 more months to go.
It will go fast, but there's still much to do, much to catch up.
But I feel happy, I got it good.
Great friends, great boyfriend, great family.


Christmas has lost its charm for me this year.
I dont think its anything special yet.
Maybe it will change.
But I have gotten two presents already.
Probably the two greatest also.
LOTRO - can't thank you enough, it was truly great and something I wanted <3
Tickets to Johan Glans in mars - wow, were going to have a blast <3

Good

OWH MAJ GAUD!
Fy fan vad det gick bra.
Det skulle vara DET provet denna terminen,
DET provet som skrämde alla,
DET provet som alla skulle slita och råplugga för.
OCH FY HEEELVETE VAD JAG RÅKNOLLA DETTA PROVET.
Fy vad jag är glad nu.
Riktigt glad.
Hemtentan vi fick efteråt också är verkligen ingenting, gjort på 1h garanterat.
Fy vad jag är duktig.
CSN get off my back.
Stop sucking my wallet.
Life is good.
Sooo goood.

Cravz

omg... helt slut..
lotro..
it..
rocks..
need more..
but cant..
need to study...
neeeed to stuudy..
weak..
need to..
need...
LOTROOOO

Update

Börjar att må lite illa nu, yr. Jag undrar vad som är påväg.
I am not getting sick. And that's that.

Ändrat lite utseende på bloggen. Black and white seemed so, not how I feel right now in life. Så tänkte lite mer färg and this is how it turned out.

On further notice, I want the strike in USA to be over so I can watch my frekkin shows! Its funny how you miss something you thought you didnt need that bad when you can't have it, lol I think of the kindergarden age. If the ball is right next to you and you dont play with it, you barly know it exists, and someone comes and takes it away from you, you suddenly want it so bad and you shout and scream. Oh well, I dont shout and scream, but pleeez giev me mein desperate housewives, family guy, simpsons, american dad, prisonbreek undz heeeeroes (<3)!
I neeedz it, I craavz it! Malk? Sombody got Malk? pleez, I need malk?

Write some more when I feel better.
Mmmhm.
KITTENIZE.

The world of the living

Vart jag än går, så ser jag människor jag inte känner och i och med jag inte känner dem. Jag analyserar vad jag ser, hur de är klädda, detaljer, hur de rör sig och för första gången idag kände jag att jag krävde saker från dessa människorna. Jag krävde saker från människor jag inte kände. Jag krävde att de tar ansvar för vad de sysslar med, jag t.ex krävde att om den kvinnan nu ska handla de höga klackarna att hon kan gå i dem och handlar de för rätt orsak, om du nu ska ta med dina barn till affären ta då ansvar så de inte förstör. Rätt simpla saker om man tänker efter, gäller att ta ansvar blir väl rubriken. Kan jag kräva det av människor jag inte känner? Jag vet ju inte om de gör det eller inte överhuvudtaget. Kändes bara så konstigt och blev så förvånad att jag tänkte skriva ner det. Oh well.



- Я.x.N is Eudai - purplemushroomkaat säger (15:16):
brb, ska bara diska lita
» Rєвєccα säger (15:17):
LOL!
» Rєвєccα säger (15:17):
okejdå HOUSEWIFE !

tin tin tin kaaten går iväg.

- Я.x.N is Eudai - purplemushroomkaat säger (15:19):
ååå fy fan maten har börjat mögla
- Я.x.N is Eudai - purplemushroomkaat säger (15:19):
jag hatar sånt
- Я.x.N is Eudai - purplemushroomkaat säger (15:19):
skit nasty
- Я.x.N is Eudai - purplemushroomkaat säger (15:19):
klöks av sånt
» Rєвєccα säger (15:20):
Amen urk
» Rєвєccα säger (15:20):
df diskar man direkt .. AHAHA eller skaffar svart städhjälp
» Rєвєccα säger (15:20):
fråga Reinfeldt


Sen asgarvade vi grovt och kom fram till att Malmborgs Caroli City säljer gammal mat. fy dom.


Nej, nu blir det lite Mortal Combat :D
MORTAL COMBAT FTW BAAABY!

Hmm.

Hi, do somebody want to do all the schoolwork I need to do right now?

damn..

*happy thoughts*

Ah, only 2 more weeks :D

Sometimes

No one has ever tried to make me feel this good, and yet, my mind seems to fuck it up.
I say I seek the light, but I'm not sure. I wallow in the shadows, me, myself and I seem to adapt to the dark. Am I really that crazy? The definition of crazy is to do the same thing over and over again, expecting a different result everytime.

I fought myself today.
And I won.
The questin you have to ask yourself now is,
was it the logical, light and love
or the sad, insecure dark?

Denice. You helped more than you know. <3
Beccs. You make my day, you make me bring out the knowledge within me I didnt even know I had. <33


"Sometimes you put walls up not to keep people out, but to see who cares enough to break them down."
Unknown

FUCK



Freedom of speech moddafakka.
Se dokumentären, riktigt bra.

"I disaprove of what you say but I will defend to the death your right to say it"
Voltaire

My own

Starting to think mattant was right, if you sleep too much, you sleep your way tired.
The past two days I've sleep 11h. I still feel tired.
But maybe it's not the fact that I've sleept too much that makes me tired,
maybe it's because I've been home.
Who knows.
I admire my parents strength, I would probably have lost it a long time ago.
Love can do anything. hmm. maybe.


People ask me why I'm not as much home anymore.
They don't know the half of it.
Don't ask me.
I have my reasons.
I'm just glad I have somewhere to run.
Somewhere to be happy.
But not right now.
Now I am alone.
Alone in a home fild with people.
The sound of it,
the taste of it on my lips,
it makes me shiver.
But not for long.

Reality

I've recently come to think about realitys, and accepting realitys, and if my reality is what it should be. I mean, just because something does'nt make sence to you, or you dont accept the fact that it's happening, does'nt mean it's not real, and if it's not real it's meaningless.
So how do you know if it's real? If you are surtain of the fact that what you experience is real, how can anybody deny your reality then? It may be a fake one, but if you are surtain of it and not changeing your mind, it becomes your reality.
The term reality is in its widest sense includes everything that IS, whether or not it's observable or comprehensible.
Take schizophrenia for exampel that is:
"a psychiatric diagnosis that describes a mental illness characterized by impairments in the perception or expression of reality, most commonly manifesting as auditory hallucinations, paranoid or bizarre delusions or disorganized speech and thinking in the context of significant social or occupational dysfunction. "
We know they are fucked and what they see, what they know is not real. But it's their reality, it's what they know.
Care to comment? ah, come on. Give me something. Challenge my thinking, I neeeed it.



I'm in a state of mind where I'm fragile right now.
So.
Don't fuck me over.
I need you.

"Illusions commend themselves to us because they save us pain and allow us to enjoy pleasure instead. We must therefore accept it without complaint when they sometimes collide with a bit of reality against which they are dashed to pieces."

Sigmund Freud

Lets talk about sex baby

Dagens ord är sex.
Breath it.
Smell it.
Taste it.
Feel it.
Talk about it.
That was my day.
Från det att jag somnade in lycklig inatt,
hela dagen,
sex sex sex.


KaatundzMizzRenault FTW

Choices

Detta gjorde inte saken bättre.
Idag så har cybergymnasiets tredje ringare blivit tvingade att åka till Lunds universitet för att gå på information, först tänkte jag feting dissa det, men Beccs hade sin bil (sin nya bil, överfet) så följde ändå med. Vi behövde bara gå på introduktionen, men den var så kickass att jag ville gå på en redovisning från Ekonomihögskolan, och det var fan riktigt, äckligt intressant. Jag trodde jag var 100% säker på att TELmah var det jag skulle gå, men sen jag såg vad Lund har att erbjuda mig vet jag inte längre. Vi får se .. hmm .
Malmö - Teknik, ekonomi och ledarskap - Ekonomi och IT.
Lund - Civilekonomprogrammet - Analytisk inriktning
Holy crap. Hur ska man kunna välja?



"Your life is the sum result of all the choices you make, both consciously and unconsciously. If you can control the process of choosing, you can take control of alla aspects of your life. You can find freedom that comes from being in charge of yourself"
Robert F Bennett



god damn i love you <3

- Я.x.N is Eudai - challengethekaat säger (19:56):
delfiner är alltså dumma i huvudet
- Я.x.N is Eudai - challengethekaat säger (19:56):
De behöver tänka på att de ska andas?
»Rєвєccα säger (19:56):
HHAHAHAHA
»Rєвєccα säger (19:56):
ja dör!
- Я.x.N is Eudai - challengethekaat säger (19:56):
Så när dom sover, så sover dom först med ena hjärnhalvan!
»Rєвєccα säger (19:56):
men dom är söta?
- Я.x.N is Eudai - challengethekaat säger (19:56):
och sen den andra
- Я.x.N is Eudai - challengethekaat säger (19:56):
så det är okey då?
- Я.x.N is Eudai - challengethekaat säger (19:56):
för att dom är söta?!
»Rєвєccα säger (19:56):
HAHAHA ja
»Rєвєccα säger (19:57):
dumb but stupid
»Rєвєccα säger (19:57):
like us
»Rєвєccα säger (19:57):
HAHAHAHAHAHAHA
»Rєвєccα säger (19:57):
OJ!
»Rєвєccα säger (19:57):
HAHAHAHA
»Rєвєccα säger (19:57):
dumb but qt
- Я.x.N is Eudai - challengethekaat säger (19:57):
vad är du för utseendefixerad kattunge?!
- Я.x.N is Eudai - challengethekaat säger (19:57):
hahahaha <3

'Why not?'

1 november, wow time flyes.


Jag vaknade precis, jag lovar.
Jag tänkte skriva nu, medan min dröm är färsk,
de brukar ju ofta tyna bort ju mer tid som går.
Brukar inte förklara mina drömmar för oftast är de oförståliga och krångliga, med oerhörda detaljer och dialoger, sen brukar jag inte göra det för jag analyserar helvetet av dom.
Jag tror drömmar spelar en viktig del, därför värdesätter jag faktiskt dom.
Denna drömmen är lång så bare with it.

Min morfar hade dött i min dröm. (Mina morföräldrar bor i en lägenhet i Simrishamn, mittframför en stor kulle som Skanska nu håller på att riva. Den kullen har alltid varit där men nu ska det plötsligt vara lägenheter, fucking stupid, NEVER MIND)
Och min mor, min bror, min far, jag och för någon anledning min farmor var där.
Drömmen (vad jag kommer ihåg) började vid mina mörföräldras grusgång, vi gick över gatan och satte och i bilen, mor och far därframme, jag, alex och farmor därbak.
Min dröm stämmer rätt bra med verkligenheten, jag förklara detta as we go along the dream.
Min far hade fått en ny bil som vi satt i (Bilen kommer jag inte ihåg. Men igår pratade mor och far om att mor skulle få en tjänstebil, därav tror jag den nya bilen som far fick kom in i drömmen) och han var riktigt glad och kunde inte sluta prata om den.
När vi satt på plats så körde far upp den här kullen, och den är egentligen rätt brant, ställde bilen så vi hade ansikten på deras lägenhet och sa något i stil med "Ta en sista titt, vi går aldrig ditt mer" VILKET är rätt lustigt, varför berättar jag sen.
Sen körde vi ner och mot kyrkan, vägen ditt började som i Simrishamn, men sen blev det en variant av den vägen vi körde mot det bröllop vi var på i augusti, sen så hamnade vi på en stor grusparkering som låg bredvid kyrkan.
I bilen påväg typ 50m från parkeringen undrade jag i drömmen ifall det var opencasket, tänkte mer på det men kommer inte ihåg vad jag tänkte.
Vi steg ur bilen, så gick där förbi en gammal skolkamrat (som jag i princip aldrig kände, aldrig pratade med, Ellie tror jag hon hette, det var mer Karna och Louise som umgicks med henne) hon stirrade på mig med en konstig blick, kunde inte utlösa om den var arg eller inte.
Under tiden så gick där en massa människor mot kyrkan, totalt döda, alla i svart.
Sen i drömmen, tittade jag ner på vad jag hade, jag var helt svart och den enda i min familj som var svart, kläder som jag inte har egentligen, rätt snygga.
Efter det gick jag till min familj som stod vid bilen, så tittade jag på min familj.
Min far var hukad ner och grävde i en svart bag, min mor stod och klagade över att hon höll på att överplocka sina ögonbryn (hon gjorde alltså det på parkeringen), min bror gick runt och yrande (han gör det ibland irl too), han hade på sig en blå skjorta med en limegrön väst och jeans (han brukar ha sånt crap på sig ibland, inte så extremt som limegrön men ish).
Min farmor gick runt och klagade på allt (och det gör hon verkligen irl), sen gav min far mig ett mörknavyblått jävligt snyggt diadem och sa " Här Roxanne, du är så vacker att du måste ha den", min mor sa det var hennes men att jag kunde testa den om jag aktade mina hårnålar (wtf?) sen satte jag den på huvudet.

Det hade varit kul och se vad som hände här näst i drömmen, men tyvärr väcktes jag av ett anonymt samtal och jag skojar inte, personen sa allvarligt talat på den mest manliga kinesiskarösten någonsin:
"HELLÅ. Ajm cawling fram HONG KONG. Kaan yiou speka engelish wit meee?"
I don't do chinese men in the morning, så jag klickade honom. Men undra vad han ville mig.

Oh, glömde nästan. Den kommentaren min far la av om att vi aldrig skulle ditt igen var lustig eftersom min mormor inte är död, och fick en känla av att hon inte var det i drömmen heller, men lustigt att hon inte var med överhuvudtaget.
Glömde nämna det också att jag grät genom hela drömmen, och var den enda som gjorde det också.




"You see things; and you say, 'Why?' But I dreams things that never were; and I say, 'Why not?"
George Bernard Shaw

What we think

They missed to tell me about you..
what you can do to me..
how you can make me feel..
how you can make me cry..
how happy you can make me..
they missed that part..
Nobody said it was easy..



Vill tacka La Empanada för en bränd tunga..
Vill tacka min hjärna som har så mycket att tänka på att jag lägger in brödet i kylen..
Vill tacka ALLA JÄVLA HÖRN i detta jävla hemmet som jag går in i..
osv..
LA LA LA..
screw it..



I really needed you tonight..
and you left me alone..



"We are what we think. All that we are arises with our thoughts. With our thoughts, we make the world"
Buddha

Beyond the imperfections

Lite lustigt det här med att spendera mycket tid tillsammans.
För första gången kan jag tyckta att jag inte blir överdrivet irriterad.
Jag är bara glad.
Hela tiden.
Det känns så konstigt jämfört med vad jag är van vid.
Kände det när jag vandrade hem,
this is truly great.
teh beäst.

Blev mött av en galopperande, glad, mysig kittn i dörren.
Det var awesome.
Att veta att man varit saknad så hårdt.

Lillebror kommenterade det hela också:
"Glad du är hemma, det är inte ofta man ser dig längre."
Ja, ännu mindre också om ni flyttar ut på landet, till ett hus där jag
inte är inkluderad. Sweet thow. Blir till det bättre så är för det.

Träffade en kille på vägen, som jag visste jag kände igen.
Han kände igen mig också.
Vi pratade ett bra tag.
Men jag kunde fan inte pinpointa vem han var och hur han kände mig.
Kan fortfarande inte komma på hans namn.
Men kom på vem han är.
Sweet dude, liked him from the start.

"Being happy doesn't mean everything is perfect. It means you have decided to look beyond the imperfections. "
Unknown

HEEEELL Yeah

Okey, ärligt talat.
Bästa skoldagen någonsin.
Börjar 8.
Hemma nu.
Skulle ha engelskprov.
KICKADE ASSSS på hela provet
Fuck, I'm good. Can YOU FEEL IT??!
Typ 10 sidor prov på 35min!
AAAHH! Känner ni the awesomeness?!
Damn.. Somedays are just bound to be great..




Senare.
Tänkt dig den sötaste kattungen möjligt.
Du är så glad över att du har honom.
Han vaktar över dig,
är där du är.
Ja, han till och med sovit med dig nu under morgonen fram tills nu.
Du vaknar upp,
han vaknar upp.
Ni ser på varandra,
ni har ett moment,
ni gäspar båda två.
Ni sträcker på er.
Du har inga problem med att sträcka dig för du ligger under ditt täcke,
säkert i mitten.
Kattungen däremot.
Har placerat sig vid kanten av sängen.
Katten inser snabbt var han är när han
klingar fast med klorna på sängen,
man ser paniken i hans ögon,
han kämpar,
gud vad han kämpar,
han ska slå sängen,
han ska inte ramla ner.
Så.
Han klarade det.
Efterdet firar han med
att komma till dig,
pussa på din nos.
Och sen gå och lägga sig igen.


Pricken, är verkligen helt underbar, skoj och min : )

Any road

Först och främst.
Far har satt datorn i vardagsrummet framför TV och det är typ det smartaste denna veckan, det har blivit såå mysigt. Så tummarna upp för det

Jag är så trött på mänsklig lathet, så arg på att folk har så svårt att hjälpa till.
Varför kan han bara inte göra det istället för att klaga?
Han förlorar så mycket energi på att klaga, energi som kunde fokuserats på att hjälpa till eller något positivt.


Okey. Nu ska jag berätta en sak om Beccs som gör att ni förstår varför jag umgås med henne.
Hon pratar med papper.
Hon är alltså galen.
And I looove it.
Hon pratade med ett upphängt papper vid vår skolans ingång. Ett papper där de premotade en grupp som hete Sushi suicidals. Tänker inte förklara deras diskussion, men det blev en livlig en.
Jag måste bara lägga en kommentar angående Sushi. I hate it.
It's raw and yucki. I despise it.


Jag och Beccs åt på skolans restaurang Dagens Goda idag (Ja, vi äter på en restaurang) så satt vi på ett nytt ställe bland en massa andra elever. Utsikten vid den delen av restaurangen blev inte givande, där sätt en dude med så mycket häng att man tappade apititen. Det såg nasty ut och vi började diskutera denna här "mode"grejen. Men ärligt talat, vad försöker de här killarna få ut från att visa ALLT? Man såg asscrack och former, det var inte nådigt. Vi döpte genast det bordet till ASS CLUB SEVEN.
Don't stop moving to the funky funky beat
Don't stop moving to the ASS Club beat
Skärp er och dra upp byxorna - ni är nasty - dra upp de iaf så man slipper se er ASSCRACK!

Vi pratade även om det här med syskon och vad som skulle ändras om man hade haft ett syskon av samma kön. Beccs trodde att om hon hade haft en lillesyster så hade den lillesystern varit en pain in the ass, hon hade fått gömma kläder, smink och andra stulbara saker. Hade hon varit lillesystern så hade hon gjort det iaf sa hon sen la hon av ett garv. Sen diskuterade vi att en storebror har svårare att ta med sin lillasyster till fester och liknande än vad en storasyster hade haft. Beccs trodde det var för att storebrödrar är beskyddande och vill inte att någon ska ragga på sin lillasyster, men varför skulle inte en storasyster kunna vara likadan? Eller har vi blivit inmatade att killarna kan ta hand om sig själva?
Jag vet inte hur det ligger till, hur det känns, jag har en lillebror och jag vet att när det kommer till kritan så är jag för beskyddande om honom. Det märker jag när andra hackar på honom, säger dumma saker, jag blir riktigt elak och försvarar honom. Oavsett om jag älskar personen över allt annat eller inte. Kommer ihåg en incident där mitt x la av en halvdålig kommentar om min bror, inte hemsk men inte bra. Jag blev riktigt lack och skällde ut honom. Utan att ens tänka, jag såg rött och det kändes som om inget kunde hindra mig. Skrämmande ändå.
Jag älskar min lillebror över allt, därför känner jag sånna skuldkänslor när jag sviker honom eller ger upp, han är min symbol för the pure, the truth och love.


“If you don't know where you are going, any road will get you there.”
Lewis Carroll

Luminous beings are we

Så hemma igen, och redan Pricken i min famn, det är inte dumt, märks när han har saknat mig : )

Jag har varit med martin hela helgen, hjälp honom flytta och varit allmänt söt. Har varit en intressant helg, mycket känslor, positiva och negativa. Men hade folk som muntrade upp mig igen, thanks guys <3
Guess I need to stop overanalyze stuff.

Oh well. Intressant morgon, that indeed.
Thanks for makeing me get up babe <3
Martin flyttade till Caroli, så jag gick ifrån Caroli och totalt underskattade tiden att gå till skolan, gick så mycket snabbare än vad jag trodde. Det kunde varit kylan också, det hjälpte i alla fall till. Jag och kyla funkar inte tillsammans, speciellt när jag har tappat bort min sjal och min tjocktröja. Men det var väldigt mysigt att gå därifrån så tidigt på morgonen, a new feeling. Men vaaaldigt kall kaat.

Och för första gången i mitt liv har jag somnat på en lektion. Läraren var inte där och vi tittade på The Shining, som jag sett för många gånger, inte skoj längre, så jag passade på att get some shut eyes. Baaad idea, innan jag visste ordet av det så pokade Beccs mig och jag vaknade till. Var så wierd, aldrig gjort det förut. Får väl sluta med de sena nätterna.

BTW Totaly loveing min ekonomilärare för tillfället, han har skjutit upp provet imorgon och provet efter VTFF (Vecka till förfogande, cybergymnasiets "lov") OCH ställt in ALLA hans lektioner denna veckan, vilket innebär att jag har typ 2-3 lektioner kvar denna veckan och det är TISDAG! (Right?)

BTW AGAIN. Idag är det Star Wars dagen, det har jag bestämt. Linn, Beccs och jag körde Star Wars den sista timmen av skolan. Linn var först en Hindu, sen Terminator och sist Darth Vader. Beccs var irriterande och jag var en Jedi :D
I am a geek. And I confess.
Beccs insisterade på att kalla Lightsabern ett svärd, göra felaktiga ljud till sin Lightsaber och säga att Lightsaber är ett plastigt skit. Det gjorde mig sur så jag försökte göra ett mindtrick på henne, men hon förstod inte vad det var så viftade snabbt bort mig. I find your lack of faith disturbing Beccs! Så tog jag fram en pistol och pew pewade henne, det förstod hon och gjorde felaktiga ljud tillbaka. Hon är mycket sewt och jag älskar henne trots att hon inte kan göra ljud :D

Här är ett meddelande hon skrev till mig under Nk lektionen;

Hello you igel gurl!
Aj jöst want jio tooo know that ajm going krajzy så pelise helba me?
Baj Baj <3

Det tog jag med för att bevisa att hon är bäst.



"For my ally is the Force, and a powerful ally it is. Life creates it, makes it grow. Its energy surrounds us and binds us. Luminous beings are we, not this crude matter. You must feel the Force around you. "
Yoda

Write to be understood

Bare with me now, got a lot of writing in me.


Alltså, just nu sover jag riktigt dåligt.
Jag har mardrömmar, vrider och vänder på mig hundratals gånger.
Jag sover riktigt dåligt när jag sover själv märker jag, tror jag behöver känna trygghet för att kunna sova riktigt gott.
Så natten resulterade i att jag försov mig duktigt imorse, jag vaknade kl 10 och slutade skolan kl 11, så det var inte mycket lönt att röra sig. Det i sin tur resulterade i att jag blev pissed off på mig själv. Fun morning. Detta var den femte fredagen i rad som jag inte var i skolan, 5e!
Jag tycker skolan är skoj, det är tillfredsställande att lära sig saker om allt, men ändå kan jag inte masa min röv ditt.
Nästa vecka blir en tuff vecka dock, har tre prov varav det ena är högskoleprovet på lördagen. Fick hem en bekräftelse igår, jag ska befinna mig kl 8.30 på latinskolan och vara där tills cirka 16.20. En hel arbetsdag, hela jag kommer vara utpumpad på information. Det blir rehab hos the king of pasta. Varje prov tar 50 minuter, hur ska jag orka det när jag knappt orkar 50 minuters lektion?




Jag har recently börjat go by the name Eudaimonia and I want to explain what that is with the wonderful help of wikipedia.
"Eudaimonia is a classical Greek word commonly translated as 'happiness'. [...] Although popular usage of the term happiness refers to a state of mind, related to joy or pleasure, eudaimonia rarely has such connotations, and the less subjective "human flourishing" is often preferred as a translation."

Eudaimonism är en filosofi som definierar den rätta saken att göra som ledar till gott välmående. Konceptet kom ursprungligen från Aristoteles men även Platon (som i sin tur leder till Sokrates) och Epicurus har sitt att säga.

Sokrates filosofi som det representeras i Platons tidigare dialoger, har två relaterade anspråk om eudaimonia. Det första är en stark tolkning av eudaimonia, virtue och kunskap. Virtue är en sort av kunskap, kanske kunskapen om gott och ondt, och den kunskapen behöver man för att uppmå det ultimata goda, med eudiamonia som den ultimata goda kandidaten. Den andra är ibland kallad psykologisk eudaimonism, som gör ett anspråk på att det ultimata goda (eudaimonia) är vad alla människor desires and actions aim to achieve.

I Platons mitten dialoger menade han; "we find a moral psychology more complex than psychological eudaimonism: we do not only desire our ultimate good, rather the soul, or mind, has three motivating parts - a rational, spirited (approximately, emotional), and appetitive part - and each of these parts has its own desired ends. Eudaimonia, then, is not simply acquired through knowledge, it requires the correct psychic ordering of this tripartite soul: the rational part must govern the spirited and appetitive part, thereby correctly leading all desires and actions to eudaimonia and the principal constituent of eudaimonia, virtue.".

Enligt Aristoteles ("grundaren" som sagt) menade hierarki av människors avsikt var att sikta mot eudaimonia som den högsta, mest inclusive end. Det var slutet alla siktade mot, och det var "the only end towards which it is worth undertaking means".
"Eudaimonia is constituted, according to Aristotle, not by honor, or wealth, or power, but by rational activity in accordance with virtue over a complete life. Such activity manifests the virtues of character, including courage, honesty, pride, friendliness, and wittiness; the intellectual virtues, such as rationality in judgment; and non-sacrificial (i.e. mutually beneficial) friendships and scientific knowledge (knowledge of things that are fundamental and/or unchanging is the best)."





Jag hittade precis en gammal uppsats från 7/6 2006, där titlen var "Det vackra i världen". Det är en svenskuppsats där jag tänker visa er hur jag tyckte och tänka för ett år sedan. Den är lite lame men tycker det är skoj vilket som, jag tänker inte ta med allt utan bara slutet för hade jag tagit med allt hade ni verkligen tyckt jag var lame.

"Jag har läst att vissa anser att det vackra med livet är att livet har en mening. Just den meningen får en lätt att tänka på avsikten bakom allt liv. [...] De mål som ger livet mening är de som på ett eller annat sätt är värdefulla för en själv. Men den frågar kan leda oss in i ett sökande där vi har små utsikter att hitta något tillfredsställande svar. Det tycks bara leda till förvirring att fråga efter mål eller syften med livet.
'Livet är det som inte har dött än' har jag hört någonstans och det låter oerhört klokt. Vi har svårt att uppfatta det som inte är, vi kan uppfatta livet men inte döden. En människa kan inte leva sig in i sin egen icke-existens. Därför uppfattar vi döden som drabbande och ägnar en del av vår livs energi till att identifiera dess orsak. Livet är nuet, döden är något obegripligt som man aldrig vet när det inträffar. Allt man vet är att man aldrig vet vad som ska/kan hända men man kan vara säker på en sak, du kommer att dö."

Sen skriver jag en massa lameass saker till som ni aldrig kommer få läsa för det är stupid.
Det jag citerade till er tyckte jag var intressant att jag tyckte back in the old days.
Jag tror jag fortfarande anser så också. Vi uppfattar döden som något hemskt, något dåligt, kanske för att vi just inte kan uppfatta döden, vi kan inte leva oss in i vår egen icke-existens.
Vi kommer aldrig att göra det heller för det går inte, så döden kommer alltid vara något negativt. Att dö innebär att ditt hjärta slutar slå och dina lungor slutar att hjälpa dig andas. Din kropp slutar att fungera helt enkelt, inklusive din hjärna till slut. Vad som händer efter beror på vad man tycker själv, om man är religös eller inte och hela den historian. Men det kroppsliga händer med alla. Så att dö tror jag är inte det man är rädd för, jo om det gör ont eller så men orelevant just nu, utan om det verkligen är slutet? Vad händer efteråt?
För en period i mitt liv har jag varit väldigt kristen av mig, så jag trodde på himmeln och hela det packetet. Nu anser jag mig så långt ifrån kristen som möjligt, jag vill påstå att jag tror på reinkarnation, men det är det enda jag verkligen vågar tro på. Jag kan tänka mig det finns någon procedur man går genom, men vet inte om man hoppar från ett liv till ett annat, vill nog inte tro det. Hmm, i slutändan så vad gör det för skillnad vad man tror? Man kan ju tro på det som gynnar en bäst, det som får en att känna sig mest trygg och säker med för då slipper man oroa sig. Sen, att oroa sig är ett slöseri med energi, du vet inte, du kommer inte att veta förän du är död, kanske inte ens då! Chill, and take it one day at a time. I bland annat Sverige lever de flesta över sin 80 årsdag, 80 år är en lång tid..




“Write to be understood, speak to be heard, read to grow...”
Lawrence Clark Powell

I have found the reason of existence

You will experience happiness in a new form. A Eudaimonia.

http://lolcats.com/

Angry

Nu är jag äckligt arg.
På ett riktigt dåligt humör.
Jag behöver avslappning,
men det går inte för jag behöver bli tvingad till det.
Jag behöver porn.
Jag behöver god, mjuk, snäll mat som någon lagat till mig.
Jag behöver en kram.
Jag behöver Rebecca.
Jag behöver lugna ner mig.
Men får jag det? Nej. Och tack så jävla mycket.
Istället ska jag sitta här.
Laga mat till far och lillebror.
Räkna något jag verkligen inte förstår.
Betala mina räkningar.
Bara för att jag måste det.
Och jo, det måste jag.
För lagar jag inte mat får jag snart känning.
Räknar jag inte får jag ett fett IG.
Betalar jag inte mina räkningar,
så har det grymma konsekvenser.

Men just nu, när jag sitter här så fuck everything.
Förutom Pricken som gör mig tårögd just nu.
Pricken is da shit.
Fuck you.
And I managed the conquer the world today.
But still.. Fuck you.


“The truth shall make you free, but first it shall make you angry”
“No one can be reasonable and angry at the same time”
Both quotes are unknown

Human stupidity

I det här dramat är det bara en person att skylla.
En ynka person som förstör för minst 20 personer.
En ynka person som med fullständig medvetenhet om konsekvenserna går och skvallrar.
Ibland blir jag så trött på mänsklig idioti, blir så trött på att folk bara tänker på sig själv, på att man ska ha revenge och rättvisa för sig själv, om det så innebär att göra 20 pers deprimerade och ledsna.
Ni lärare som läser detta just nu, vill ni ärligt veta vad jag tycker om er så fråga mig så ska jag berätta för er vem jag tycker är en fullständigt idiot, vem som är en okunnig lärare, vem som är en tråkig lärare. Yttrandefrihet, men ska kunna säga precis vad man vill säga, men den här jäkla skolan överklassar allt, nu ska man inte ens kunna säga vad man tycker och tänker på sin egen fritid.
Skärp er. Ni är fan inte bättre själv. Jag vet lärare som snackar värre än vad kärringar gör, och ni har mage att säga till oss att sluta? Fy fan för er. Tror ni att era elever är änglar, pratar aldrig smuts om er och älskar er över allt annat är ni fan så jäkla lost. Min morfar sa en klok sak för länge sen; "Den sista idioten är inte född", det är så sant.

Idag har varit en riktigt bra dag tycker jag. Martins mor tog oss till Översten på Kronprinsen och jag har aldrig varit där, men vilken chock jag fick! Vilken utsikt över Malmö/Köpenhamn! Helt otroligt, hatar att jag glömde bort jag hade kameran i väskan. Det var magnifikt.
Sen så åkte vi för att de skulle ta en titt på väggar (tänker inte vidarutveckla det, ni får tro de skulle titta väggar på ett randome ställe haha :D) så medan de gjorde det hade jag en intressant konversation med Martins mor angående maktskillnader i samhället, en riktigt tankeställare så ska dedikera ett inlägg inom snart framtid angående just det. Be reeeady.
Btw, thanks baby for a great weekend, you still rock our bowl.

För övrigt börjar skolan igen imorgon. Ska bli intressant och se stämmningen hos alla, första lektionen är Geografi. Där är ALLA. Vissa säger att detta är krig, vissa håller helt med.

Börjar smått ångra att jag skrev upp mig på högskoleprovet, tänk så blir det överkassa poäng för att jag inte kan fokusera mig, har hänt förut. Skoj att söka in med ett uruselt poäng och fucking great betyg. Too late now.

Oh, oh. Beccs - Remember that I love you and keep the spirit up.
One day at a time as a wise fish once told me.
I'm here whenever you need me. and want to feed me :D



Two things are infinite: the universe and human stupidity; and I'm not sure about the universe.
Albert Einstein

Pain

Jag sitter här just nu för en anledning, och enbart en anledning.
För att jag är rädd.
Jag är rädd för smärta. När någon frågar mig ifall jag vill ha en bedövning så behöver jag inte tänka två gånger på svaret, det flyger ur mig som om mitt liv depended on it. Lustigt ändå.
Förlåt, det är så här att jag ska på den årliga kollen om 45 min ungefär, vilket innebär de tar typ 12 rör blod minst, vilket innebär jag mår smuts efteråt. Och även om det är ett stick i en ven, så vägrar jag utan bedövning.
Ännu en sak som är lustig, jag som diabetiker borde vara van vid nålar och det är jag, nålar i magen (det lät hemskt) och fingrarna, fan inte i mina armar och mina kära vener.
Men jag gör det iallfall, så duktig är jag.
Kanske borde göra det klart att jag är uppe för att bedövningen behöver verka 1h innan den själva MAKABRA situationen.


Det gick rätt bra faktiskt.
Min mor följde med mig för hon ville prata med Astrid (Det är min diabssk), så var inte ensam. Annars hade det varit bull tror jag. Mor började prata om vår Cypern semester och killen Alex delade rum med. Han hade varit nitad och dykt ner i en pool, slagit huvudet och tuppat av. Han hade senare gått åkt till sjukhuset men blivit hemskickad för de trodde inte det var något. Det gick en dag och han kände sig wierd, så han åkte in igen och det visade sig att han hade fått hjärnblödning och det låg och tryckte på hjärnan, livsfarligt. Vet inte hur sjukvården är allmänt på Cypern men efter det kan man ju bli skeptisk. Mor sa något tankvärt, tänk vad de läkarna på de populära semesterorterna världen över får uppleva under turistsäsongerna, måste verkligen skärra en.

Well well. Nu måste jag klä på mig.
Ska snart träffa Qerub :)
I've missed him.



“The greater your capacity to love, the greater your capacity to feel the pain."
Jennifer Aniston

Infinite choice-makers

Feeling so much better.
Thanks guys. Thank me.
Thanks.

1 steg närmare körkort. WIE. I'm gonna wrooom away from you.
Snaaart. Snaaart.
Men inte nu.
Min körlärare och jag pratade idag i bilen lite lätt angående skolan, om det var mycket och om det var stressigt. Jag fick tänka efter, det är mycket, det är jobbigt, men tiden går så otroligt, för snabbt så man hinner inte med att känna efter så mycket.
De senaste veckorna har flygit förbi för mig, de senaste 2 månaderna, jag är förvirrad och nästan rädd. Innan jag vet ordet av kommer jag stå där med mina klasskamrater sjungandes "Vi har tagit studenten..".
Ska bli skoj, förändringar är bra, förnyelser är bra, men kan inte låta bli att oroa mig. Och jag börjar ta in en vis mans ord om att "Ta en dag i taget", det känns skönt, jag känner mig relaxed.

Nej, nu måste jag ner i tvättstugan igen.
Kan inte fatta att jag faktiskt njuter av det.
Yeay for cleaning.


Dagens låt; India Arie - Video
Tanka tanka tanka tanka

You and I are essentially infinite choice-makers. In every moment of our existence, we are in that field of all possibilities where we have access to an infinity of choices.
Deepak Chopra

Hvad fanden har jeg at sige

I'm so tired of beeing with me

So tired of feeling

So tired of the same thing over and over again

So tired of myself

My wings arent out

My wings hide

Please let me see clear
I can't take this limbo

Dagens låt; Nig og Jay - Elske hende mer
Hvad ved jeg egentlig om at elske, hvad fanden har jeg at sige

Love me like you did last night

love me in your dreams tonight.

Put your arms around me

listen to my heartbeat now

if you want to care for me baby,

I can show you how

sweet as a melody

find the harmony

the rhythm and the rhyme to me

I want to be the melody

you can't get out of your head

think of me as words

a poet might have said

Sex

kittns, choklad, leende, sol, vänner, köpa skor (dont ask me why, only shoes), köra bil, läsa, spela, tv, städa, se på film, mysa, pricken, min familj, youtube, musik, konversationer, intellekt, utmaningar, pufsar, semester, åka utomlands, festa, fotografera, skriva, analysera, filosofera, promenader, göra andra människor glada, sex, martin, beccs.

Detta är några få exempel på vad som gör mig glad.
Vad som får mig att le och må bra.
Rätt simpla saker om man tänker efter, saker man kan göra varje dag, saker man kan uppleva varje dag. Men vissa av de här sakerna tänker man inte alltid på att de faktiskt gör en rätt glad, för det blir nästan dagliga rutiner ungefär. Man kan tappa tjusningen och uppskattningen.
Men det är moments som de jag har nu, som får en att inse att man har anledningar för att vara jävligt glad omkring en hela tiden, frågan är bara om man har tid att uppfatta de eller ifall man är så klar att man ser dom? Imorgon kommer jag inte bry mig om att jag mår bra utav att promenera till skolan, kommer inte bry mig om att jag fått vakna upp till en blött underbar nos, kommer inte tänka något mer om att jag får träffa min bästa vän och ha en skön konversation. För det är saker jag får uppleva varje dag och jag är så tacksam just nu.


ooookey. Now I'm scared.
Satt och kollade in en annan persons blogg där det fanns tjejer som till synes var in the nude, och far kom till datorn för han skulle bränna ut typ året sämsta film Prey, så ser han the nudes och säger; "Jaså du kollar på snusk, din snuskebasse?" (snuskebasse har han fått från det danska språket, don't ask me how). Jag protesterar kort, men han har redan beslutat sig att så är det och säger: "Det har du fått från din far!". Jag dog av garv och hoppades innerligt att jag inte skulle få några bilder i mitt huvud, fucking childhood trauma.
Nah, kidding, sex is good, SEX TO THE PEOPLE! MORE SEX!


And I have to share something else,
I'm so god damn inlove right now.
I just feel so... warm and .. fuzzy.
And he's mine.. And I'm so happy..
<3



"Sex alleviates tension. Love causes it"
Woody Allen

Day

Morgon 07.30-
Från att ha sovit hos min pojkvän 4 dagar i sträck, insåg jag extremt mycket inatt att det var inte lika kul eller skönt att gå och lägga sig. Märkte det imorse också. Men man ska uppleva det här också.
Jag är så relaxed nu, Beccs ska faktiskt komma och hämta mig! Jag har hunnit läsa igenom HELA Sydsvenskan, hunnit äta 4 mackor och flingor, hunnit göra en kopp TE till mig! Jag har aldrig tid till det! Herre gud, det är episkt för mig. Slippa gå! Speciellt nu när mitt knä beslutat sig att konstant (jag menar verkligen hela, hela, hela tiden) göra ont, se hur länge allt ligger i och ifall jag ska rusa till närmsta ortoped. Vilket jag vill, eftersom jag har en omätbar smärta. Dr. Gregory, some vicodin?
Vi får se vad dagen ger.



Middag 12.00-
Okey, jag är arg. Jag är riktigt duktig arg.
Jag är så trött på idioter.
1. Rebecca gick in för att prata med sin mentor Jessica (vår engelsklärare) om allt mellan himmel och jord, förklaringar, ja vad man pratar med sin mentor. Så står jag och Charlotte utanför och bara snackar.
Sen kommer hon ut och säger att Jessica är sur på mig. Jag började direkt undra varför och får förklaringen för att jag aldrig är på engelsklektionerna.
FIRST OF ALL I've been sick and in a bad place when it comes to school, I have my reasons for not beeing there. Och second of all jag är fan heller inte den enda som aldrig är där, varför är hon då sur på mig? Är jag någon keyperson för att allt ska gå runt för henne?
Och varför inte prata med mig? Hon har inte pratat person till person med mig på garanterat, minst 1 år, MINST. Det är inte så avancerat att hugga mig i korridorerna eller skicka ett mail, men nej, hon ska berätta sin ilska för min bästa vän som vidarbefogar det till mig, istället för att visa balls and talk to me.

2. Efter den här attacken, insåg vi att vi var försenad till Marcs lektion, som är Information och Layout. Vi går förbi fönstret och ser att de har ett oförberedd prov, vi står funderande utanför om vi ska in eller inte, eftersom varken någon av oss tre har varit där de 1-2 sista gångerna. Vi går in, förklarar läget och får en chans att kanske göra det nästa gång.
Vi påbörjar uppgifterna och det går bra. Stormar genom dem. Så simpelt man vill sticka någon i ögat, göra boxar, tabbar, sånt på Word. Så kommer han till oss tre efter vi sagt vi är klara. Han börjar med Charlotte, som har gjort allting rätt, programmet har bara fuckat up dokumentet, han börjar förrvirra henne, anklaga och det blir fel. Sen börjar han fråga henne ifall hon lyssnar överhuvudtaget, börjar fråga ifall hon är dum i huvudet, suckar och ställer till.
Sen går han till Rebecca, frågar vad hon har gjort för allt ser fel ut, och kör samma stil där. Rebecca fixar vad han tycker är fel, vilket inte var fel, vi följde uppgifterna till punkt och pricka, men tydligen fel, och sen tar hon sina stuff och drar.
Han kom aldrig till mig, men bad om att se vad jag gjort innan jag smällde igen dörren. Han fick aldrig se.
Att attackera elever så som han gjorde idag är inte acceptabelt,
Beccs says it's war, I'm starting to belive her.



Kväll 22.00-
Good food, little company, good music, all good.
Knees still hurt like hell. But I managed to write about a whole day of mine.
KAAAAT. KAAAT. kittykaat.

"In just two days, tomorrow will be yesterday"
Author Unknown

Creation of our mind

Exhausted, trött, känslig, ledsen, arg, besviken, fokuserad, falsk, oroad, förvirrad, tömd, komfunderad, rädd, frustrerad, guilt, love, desire..

"Feelings convey information about situations, on both conscious and subconscious levels, via at least 30 neurochemicals acting alone or in concert in complex ways."

All of this because of what's in my head, because of my thoughts.

"Thought or thinking is a mental process which allows beings to model the world, and so to deal with it effectively according to their goals, plans, ends and desires. Words referring to similar concepts and processes include cognition, sentience, consciousness, idea, and imagination.
Thinking involves the cerebral manipulation of information, as when we form concepts, engage in problem solving, reason and make decisions."

Update when I stop feeling, and start thinking true.


“What we are today comes from our thoughts of yesterday, and our present thoughts build our life of tomorrow: Our life is the creation of our mind.”
Buddha

Deserve

Detta är en nytagen bild på mig. 2 timmar gammal.
Så här ser jag ut idag. Jag har haft många olika stilar genom mina år, men jag har verkligen hittat mig själv just nu. Jag vet inte om jag har en stil längre, till synes tillhör jag någon klass? Jag vet inte, jag bryr mig inte, det är så jäkla skönt att blankt skita i vad folk tycker jag ser ut som, jag har inte alltid gjort det. Men den här nyfunna känslan av I don't care är ny, tror det är mitt självförtroende som börjat inse. Så jäkla nice.

Jag är 18 år, jag bor här i Malmö och har gjort det hela mitt liv, jag trivs här rätt bra. Men världen finns inte runt kvarteret, om något så ska jag resa mycket. Vet det är ett kliché, speciellt från unga människor, men oavsett hur gammal jag än blir så kommer det inte försvinna. Livet är alldeles för kort för att låta bli att uppleva världen. Min far har verkligen predikat det med att Världen finns inte runt kvarteret, och nu efter mina 18 år förstår jag det, människor är så olika världen över och det finns så mycket att lära sig. Och det är någonting jag verkligen lever vid, aldrig sluta lära.
Malmö är en riktig grym stad, mysig stad och hem, men tänk New York, tänk Indien, Japan, tänk möjligheterna över att utvecklas! Helt otroligt! Tänk den kunskap som finns ute, människorna man ska möta och lära sig av. Jag märker att människor jag möter i min vardag, kommer omöjligen ge mig den tillfredsställelsen av konstant utveckling och förnyelse. Det gör inte dom till dåliga eller ointelligenta människor, de ger mig bara inte vad jag behöver. Just nu är jag okey med det, men en livstid med detta vägrar jag. Sen kommer där en guldklimp förbi lite då och då som förvånar mig med sitt tankesätt, sin syn på saker, sitt intellekt och då är jag lycklig, då utvecklas jag och känner tillfredsställelse, inte genom att kanske byta min egen åsikt om saker från de personerna utan från att t.ex. se den från ett nytt perspektiv, se hur en annan person spekulerar och tänker. Det är guldvärt för mig. Därför tycker jag väldigt mycket om att vara passiv vid diskussioner mellan andra människor, dels för att se hur de lägger fram sina åsikter och hur de tänker, och dels för att se om det är värt det. Får jag ingenting ur en konversation, ett förhållande, en vänskap, ett tv-program, vad som helst, ser jag ingen poäng till att anstränga mig. Det kan ju ses som jävligt självviskt, men så är jag, skvaller, skitsnack och bullshit kan jag fan leva utan. Men de jag umgås med, har jag valt att umgås med, för olika anledningar.
Jag har inte alltid varit så här, det är inte förrän nu på det senaste året jag har blivit som jag är. Jag är mycket glad över hur jag har blivit och jag tror det kan bara bli bättre från och med nu, för många anledningar, kärlek är en anledning. Jag har alltid ansetts vara otroligt mogen för min ålder, jag undrar varför jag blivit som jag blivit. En utav anledningarna vet jag är för att jag blev diagnostiserad med en kronisk sjukdom vid 12 års ålder, det krävs rätt mycket för en sån ung människa och det behövdes att jag snabbt insåg allvaret och var tvungen att ta så mycket mer ansvar än alla andra. Men jag är nog så by nature också, mogen. Jag har fått så mycket skit för det här, där har alltid funnits någon i mitt liv som hackat på det, trott jag låtsas och varit så falsk. Hur man nu kan låtsas vara mogen, men det har dom trott. Det har satt sina spår det också, kanske en annan anledning till varför jag är passiv. Min mogenhet har även lett mig till att söka efter de äldre killarna för att finna glädje, det har också gått mindre bra. Även om man kan dela samma mognad kan man fortfarande ligga på vilt skilda livsstadium, ha vilt skilda önskemål av livet.
But right now, I'm just me, I have people that love me for me and allows me to be me. It feels so good, that sadisfaction and not fear.
Beccs, you saved me. I know I wouldnt be where I am without you. I would never have felt the love I feel right now, I wouldnt be this happy.
I have walk a long way, I deserve this, I deserve to be this happy.



“The minute you settle for less than you deserve, you get even less than you settled for."
Maureen Dowd (American journalist)

A Hero

Finns det något som är för bra för att vara sant?
Kan man uppleva något som verkar alldeles för bra? Börjar man inte tvivla på om det är verkligenhet eller en dröm? Eller ska man bara glädjas åt det man fått möta på sin väg som var så .. över bra utan att ställa frågor?
Jag har aldrig mött någon tidigare som får mig att vara så innerligt glad. Trots alla bekymmer jag möter just nu så ser jag fortfarande ljus i vartenda liten mörkt hörn. Kan det vara en fas? En nybörjarfas där man tycker allt är la-di-da? Eller kan det vara så att det är sant, en helt annan människa har talangen att totalt, fullständigt, gör dig så in i helvetes glad och lycklig? Är det möjligt? Finns där sådana människor som är skapta för dig? Alla har vi våra mörkare moment, även det som är för bra för att vara sant, och tillfälligt så kan man se problem, men det tar inte mer än 1 minut, 1 timme, innan man inser, det är verkligen ingenting jämnfört med vad som ges för övrigt. Kan man vara så välsignad över att träffa en sådan person? Vad kan man ha gjort för att förtjäna något sånt här? Kommer det någonsin att försvinna? Kan man verkligen ha den turen att hitta någon man funkar äckligt bra med? För tur är det väl, eller ödet, eller hur man än vill se det.
Men jag bryr mig inte alldeles för mycket just nu, way to happy.
And btw, I love takeing baths now.



Something else.
See this and start download mf.

Memory is too good

Confession is to reveal a sin.
But I dont think this is a sin.
So this is .. information no one else know.

This is the ting, lately I have experienced that my memory is out of order, that I have trouble remembering stuff like what I did. I have blanchs and have to push it to try to remember something. I have thought about many reasons why this accurs vitamin deficiency, maybe it wasnt that important to remember, habits. This is the recent stuff but..
... its not only the recent memorys or the recent stuff I did, it goes far back, I've started to notice that now. Not every memory, just some, not very special but still a memory worth keeping.
In the ones that happened a long time ago I put dreams I've dreamt in the memory, so the memory changes and confuses me.The memory I go thru in my head seems real but feels like something else, wrong, fake. Somewhere I can tell that its fake, I think, I belive in logic so eventually I see which parts are fake.
It doesnt hurt me or anything, it just scares me.
And It's not like I don't remember the memory, just that the dreams I have fill in stuff.
I probobly should mention that it's not the memory in itself, the persons and the event, but the places and how we got there. Hard to explain.
When I dream dreams I can remember, there often very long and very detailed to the max. I really mean that, and some dreams even repeat itself so they get very clear to me. Just like a memory. Some dreams are extreme and ficition, but mostly they are normal and possible stuff everybody can do.
As I said, this doesnt hurt me, changes the memory or anything like that, it's just a thing right now I guess, it just startles me.



Ooo, nu är nya Prison break, family guy och Simpsons nere.
Screw you guys.
<3



"Many a man fails as an original thinker simply because his memory is too good"
Friedrich Nietzshe

I hold it true

There is really much going on inside my head right now.
And I'm not sure of how I feel about different stuff.
But this post is not for you, it's more for me. This is how I get a clear head,
and when I finish, i change it and deside if I'm going to post it or not.



As few of you know, I have a new love in my life. And I havnt really introduced him, for many reasons, but I think youre ready. Martin is the guy that puts a smile on my face and happiness in me. I have never felt this calm, peaceful or inlove. My feelings for Martin is beyond what I thought I ever could feel, so at first this was scary to me but now I've embraced it and allowed myself to feel this happy. He also has a blogg in which he mentions that to evolve and always work at improvement makes him happy, and I think that's one of the reasons we work so good together, that we share that point. One of the reasons, I keep finding more and more.

I want to share something else with you, Beccs. Beccs is my best friend, she gets me and I get her. We have a really good bond and theres nothing I can't say to her, this is the first time I've had a friend I can do that with, so she's very special to me. When I first met her I saw her as a rival, a competition, but that changed fast, and we became very close. We had much in commen, we both had boyfriends we had been with for more than two years, we felt the same, we had the same views, it felt great.
Lord knows I didnt have it easy with my x, but we managed to create a world that looked good, a false one but still, afraid of seeing what's really there made the false world so much better. We didnt trust each other so we needed to control the other one, by always seeing one and another, and always keeping track on what we did. Beccs had it like this also, but in their own way, so that connected us also.
Then came the trip. The trip to Polen with the Law and order class and everything changed.
I broke up with my x the same day I came back and Beccs fallowed my footsteps 2-3 weeks later. Now comes the good part.
Both her and me are feeling this new emotions, this new love and we are so much happier that we feel unbeatable. We talk much about our emotions, why we feel what we feel, and we analyze alot, we share.
We both agreed today that we leard from our mistakes and that we have come a long way.
We have both scars from our past relationship, thing that we just assum that's how it is, because we are used to it, unavoidable. A couple of hours ago she sent me a sms were she was so astonish over the fact of how he was, that he cared, he trusted and showed love.
Today, when I sat with my knight, doing absolutly nothing, watching some lame TV-show, I looked at him, just astonished, thinking to myself "God, I can't belive he's with me. That this humanbeeing is capable of makeing me this happy, just by sitting next to me."
I smiled so big, knowing I werent going to tell him what was going thru my mind that very second.


I didnt get the clearest of all heads, but still. This helped.
And I posted it.


I hold it true, whate'er befall;
I feel it, when I sorrow most;
'Tis better to have loved and lost
Than never to have loved at all.
Alfred Tennyson

Take a peek.

feeling the same and the temp isnt going up.
but here you go!

Kinda proud..

Rise up

Jag tycker det är superroligt, det är så här att jag håller på att bli förkyld.
Jag känner det i min kropp. utmattningen, jag börjar få symtomen, är allmänt förvirrad och yr (mer än vanligt då) , jag vet det.
Så därför gör jag allt möjligt i min väg för att undvika detta.
Men tror inte det går så bra.
Sitter med en kopp te och lite c-vitamin i för jag tror det hjälper för något.
Något gör det iaf, ser till så mina smaklökar hoppar runt, ökar salivproduktionen, funny feeling.
Har även två alvedon framför mig för jag trodde jag hade feber när jag vaknade, men det var fasiken tvärt om.
Hade 35,5 i kroppstemperatur, blev lite nojjig, hypokondriker som jag är.
I don't like beeing sick, hela den här 'du är svagare än vad du brukar vara' funkar inte.
Någon som känner till någon mirakelkur? Förmodligen inte, och virusinfektioner finns ingen antibiotika utan man måste låta nature take its cours.
För att summera: Sick sucks. SS. NAZI. Oj. Nej. mew.


“Let us rise up and be thankful, for if we didn't learn a lot today, at least we learned a little, and if we didn't learn a little, at least we didn't get sick, and if we got sick, at least we didn't die; so, let us all be thankful.”
Buddha

Faithful

Right now i feel very down.
It feels very wrong and i feel anxious.
I don't like this.
I'm happy with my life,
especially since martin does what he does right now,
feels what he feels, and says what he says.
and beccs is with me thru everything and promise to be forever.
But I can't be stuck in this home? This doesnt work for me anymore.
Soon I hope. All in its time i guess, i will leave.
At least for now, i have my wannabecamera and my dreams.

They say you can tell the age of a person and what a person been thru by looking at their hands, well, what does this tell you?
Accept that the joy of my life is there for me aswell and keeps me happy.

“He that is thy friend indeed,
He will help thee in thy need:
If thou sorrow, he will weep;
If thou wake, he cannot sleep:
Thus of every grief in heart
He with thee does bear a part.
These are certain signs to know
Faithful friend from flattering foe.”
William Shakespear

Intellectual growth

Weekends over.
Men helgen har varit... den bästa i hela mitt liv.
So much love, wonderful.
My life aint boring.

Precis i detta ögonblick har jag betalt för att göra högskoleprovet nu den 27 oktober, 350 svenska riksdaler. Min mor undrade varför jag ville göra det eftersom det inte är obligatoriskt och jag egentligen med mina betyg inte behöver göra det, jag svarade med att jag ville bara ha en säkerhet. Men inte bara därför, vill se var jag hamnar, vilka poäng jag får! Ska faktiskt bli kul att göra, någon påminde mig om att testen tar flera timmar det enda jag kan bli lite nojig över. Med mitt svängande blodsocker tycker man inte om att knappra Dextrosol mitt i allt, speciellt inte när man behöver koncentrera sig.
Det här med högskoleprovet kan jag ärligt säga hade jag inte tänkt genom, jag visste inte vad jag ville efter tredje ring. Men jag tycker nu att detta är det mest naturliga för mig och det mest bekvämligaste. Så för nu ser det ut som om jag ska till högskolan efter trean. De jag känner och pratat med kommer inte ta den vägen.
Jag har kollat upp mycket och tänkt så otroligt på det. Jag har märkt nu att jag vill gärna veta vad jag vill så fort som möjligt. Redan när jag började sjuan funderade jag på vilken linje jag skulle välja efter nian, samma sak som nu, i ettan började jag fundera. Det roliga med det kan jag tycka att för det första vet man ibland inte ens vad man vill och för det andra så kan det man vill ändras så många gånger speciellt under en sån utvecklande period som 7-9 och 1-3.
Får jag som jag vill så kommer jag hösten 08 börjar på Malmö Högskola - Teknik och Samhälle och på utbildningen Teknik, ekonomi och ledarskap. Jag har hållt mina ögon på yrket Marknadsförare ett bra tag nu och vi får se vart det går, var jag går.


Jag kollade in Sarahs blogg för en stund sen och i en utav hennes inlägg pratar hon om rädsla, det var mycket intressant att läsa faktiskt och det fick mig att tänka på en engelsklektion vi haft där vi faktiskt pratade om rädsla. Vår lärare Jessica frågade oss vad vi var rädda för, som vanligt var jag passiv och det var jäkligt intressant. ALLA som pratade berättade då att de var rädda för spindlar, krig, spöken, mörkret, skräckfilmer etc etc. Eftersom alla berättade om ungefär samma saker och det var så allmänt, tyckte jag direkt det var tråkigt och enformigt. MEN så har det kommit en ny kille som bytat engelskgrupp till vår, Kevin tror jag han heter, som fick mig att gå 'WHAT?!'. Han sa att han var rädd för han själv, det var så oerhört smart, ovanligt och modigt svar att jag bara tittade på honom och tänkte 'fy fan vad du har rätt'.
Visst är jag rädd för saker som sprindlar and other stuff, men den största rädsla är verkligen, med ett ord: mig själv. Tanken av att inte utvecklas, hindra mig själv från att utvecklas, bli smartare, acceptera, förnya är totalt oaccptabelt för mig. Jag vägrar befinna mig i samma state of mind, samma form genom ett helt liv, förresten är det nästan omöjligt, människor måste utvecklas. Hurra för alla andra som känner peace in that och trivs med det, men fy fan för en sån person som jag.
Därför behöver jag en partner som är någonstans där också, openminded i allafall. Inte bara en partner, vänner, bekanta aswell. Precis som det här med att jag umgås bara med människor som kan ge mig stuff tillbaka, det kanske kan ses lite självviskt men jag ser ingen anledning med att ödsla energi på personer jag vet aldrig kommer ge mig tillfredsställelse på något plan. Det är så skönt med Beccs, hon är likadan, vi ger varandra precis den feedback man behöver från vänner. När jag väl hittar de personer jag vill umgås med, mår bra med, utvecklas med, utmanas av gör jag allt för dem genom ur och skur. Men även detta kan bli ett problem ibland, but that's another story.



“Intellectual growth should commence at birth and cease only at death”
Albert Einstein

when we're doing it

rawr?




mew?



god damn i'm bored. but happy!
ska till hospitalet 15.30, eller ja. Curakliniken. Om det räknas till hospitalet.
Tror det är med en privatklinik. I wonder. Är det fortfarande ett sjukhus då?
Dom kallas sig fan inte det.
Ska kolla mina sköldkörtlar! DAM DAM DAAAM.
Nej inget farlig, en årlig kontroll för oss med kroniska sjukdomar.


still bored thou.
but såw hawt.

this weekends going to be fun thou.
gonna be busy with sex-food-movies :D
not necessary in that order, but still!
gonna be a goood weekend.
in need of this weekend.


Rxn out.

“You get ideas from daydreaming. You get ideas from being bored. You get ideas all the time. The only difference between writers and other people is we notice when we're doing it”
Neil Gaiman

I was the only one

Idag har varit en helt otrolig dag.
Jag visste inte man kunde känna så mycket, må så varierat på en hel dag.
Helt amazed är jag.

Jag vaknade halv sju idag, rent döende men jag kämpade mig upp! För Beccs skull (iaf 60%) för vi hade lovat varandra att inge mer filliduttande med skolan, skärpning!
Så kommer inte fanskapet! Men det gjorde inget, jag visste att hon mådde kasst, men tyckte det var lite lustigt ändå!
I still love her.

Sen så skulle jag gå i skolan från kl 8 - 16.05.
Det är alltså 8h. En hel arbetsdag! I och för sig hade jag sammanlagt 3-3½h håltimme vilket man egentligen inte har på en arbetsdag, MEN ÄNDÅ!
Det var inga skoj lektioner, så jag led. Jag bokstavligen led. Men mina håltimmar gick åt skoj. Halgan und några andra elever ska dansa på skolavslutningen, så satt med och halvdansade för att vara inspererande. Hör jag musik kan jag inte sitta still - and that's a fact.

Sen skulle jag egentligen träffa Beccs för att äta en bitt, MEN såklart ska hon ha oturen att ha skallebank så jag stack till Martin och blev pastaattackerad. SOW GOUT.
Fick lite pussar och fick se en glad och halvfrisk Martin! Mmmmmm - längtat efter <3.
Sen hade jag bestämt träff med Karna! Så det var bara att bära av igen.
Efter det blev det intressant.

Karna var min allra första bästa vän, som jag kan så.. komma ihåg min tid med.
Det var riktigt skoj att få träffa henne igen, och trots att vi inte ses på gud vet hur lång tid så kunde vi prata som om vi aldrig splittrats i första taget. Jag hade glömt hur jäkla underbar hon faktiskt var. Hur hon tänkte och vad hon sa imponerade på mig, trots att jag såg den flickan jag hade lekt med och varit barn med så såg jag hur utvecklad hon hade blivit och smart. Mycket imponerad.
Vi gick runt på Kirseberg och riktigt pratade om dåtid, nutid och framtid. Vi gick faktiskt till vår högstadieskola (Kirsebergsskolan då) och insåg att där var människor! Det visade sig att lärarna skulle ha någon Föräldramöte eller något sånt så alla var där halv 8 på kvällen! Så oerhört roligt det var att gå igenom hela skolan, träffa gamla lärare.
Alla tycktes komma ihåg mig :/ Jag blev lite rädd faktiskt.
Speciellt slöjdlärare - Där blev jag riktigt rädd. Fan Karna hjälp mig, glömt hans jäkla namn igen.
Riktigt creepy slöjdlärare som tyckte lite väl mycket om mig då. Jag var 14-17 då han kände mig, han är typ minst 30. CREEPY OLD MEN.
Men fick se Jack, också en creppy old dude, men så skön och lätt. (Gymnastikläraren för the boys)

Men sen tog Karna med mig till Möllan runt en 21, hon skulle träffa Johan och det blev också lika roligt. Saknat Johan, då vi riktigt umgicks så var han en sån skön kille, det märkes ikväll att han var samma sköna kille och så stört rolig. EPISK (<- Inside joke) haha. I'm so lame.



Still strangling with fear of being heartbroken.
Still trying to get courage.
Kittn Out.


"Friendship is born at that moment when one person says to another: "What! You, too? Thought I was the only one."
C.S. Lewis

Survival

Inatt hade jag en dröm. Skulle vilja kategorisera den som en mardröm, för det var det, fast utan det intensiva rädslan i själva drömmen. För i min dröm var jag inte rädd, det var när jag vaknade, för en splitt sekund trodde jag att jag var kvar.
Min dröm handlade i stora drag om att de senaste 2 månaderna var en dröm i sig, att det var bara en fantasi. Att allt jag upplevt hade inte riktigt hänt, jag var skräckslagen när jag vaknade.
Allting kändes så intensivt, så riktigt.

Den gången jag skrev om mitt besök på Kirseberg glömde jag att nämna en sak.
Jag fick träffa på mitt x svåger. Det var lite jobbigt, inte för att jag blev påminnd om mitt x, utan för att jag blev påmind om hur mycket jag tyckte om hans familj och hur starka dom var, hur mycket jag såg upp till det. Trots att han såg besvärad och nästan ledsen över att se mig så vinkade han, en snabb vink tillbaka och sen var det mötet över, dock inte känslorna. Kunde inte hjälpa att undra vad mitt x hade sagt till sin familj, var jag den onde i dramat? Var jag den som förstörde deras bror/son?
Oavsett vad så är det ändå ett avslutat kapitel.
Jag mår bra.

Saknas lite bits and pieces.
But it's comeing, i know it.
Annars inget nytt på västfronten.
Weekend - boring. Done nothing.
Missing Beccs and missing mattant.
So. Boring + missing = fucked up rxn.


“We need 4 hugs a day for survival. We need 8 hugs a day for maintenance. We need 12 hugs a day for growth”
Virginia Satir (American Phychologist and Educator)

Så roligt!

Som ni alla vet är jag internetknarkare. Jag älskar internet, har man inget att göra hittar man garanterat något otroligt skoj där ute.
Så nu precis så kollade jag in Sarahs blogg, hon hade lagt ut konversationer som var så otroligt roliga, så gick jag in på hemsidan hon hittat dom på och jag var tvungen att lägga ut en jag totalt asgarvade åt. Läs även de hon har på sin sida! Otroligt roliga!

Fredrik_> dagens avsnitt av krambjörnarna var helt efterblivet
Fredrik_> förutom att hela programmet verkar uppkommit under nån sjuk knarkvision (de bor ju i det "magiska landet i det blå")
Fredrik_> så brister det ibland i logiken
Fredrik_> iaf de ska alltid moralisera
Fredrik_> så de tre krambjörnarna hade lovat att baka kakor med farmor
Fredrik_> men så blir de kidnappade av en jävla tokhäxa som förvandlar dem till grönsaker
Fredrik_> farmor räddar dem dock genom att skjuta hjärtan från magen och paralysera häxan
Fredrik_> men sen så är dem typ ledsna
Fredrik_> för de hade ju brutit sitt löfte att baka kakor med farmor
Fredrik_> och farmor typ "ja man ska inte lova vad man inte kan hålla"
Fredrik_> "det ska vi komma ihåg" säger dem och ser oändligt skamsna ut
Fredrik_> ALLTSÅ
Fredrik_> att bli kidnappad av en jävla psykopat som förvandlar dig till en grönsak är enligt mig en helt fullgod anledning att utebli till kakbakning med farmor
Fredrik_> den där rosa krambjörnen var jävla cynisk också
Fredrik_> var typ på tivoli och så fanns det en trollkarl som påstod att han kan trolla bort vem han ville
Fredrik_> "men det är faktiskt vetenskapligt omöjlig" säger rosa björn
Fredrik_> VETENSKAPLIGT OMÖJLIGT
Fredrik_> du är en talande jävla NALLEBJÖRN med en farmor som skjuter HJÄRTAN UR MAGEN och ni bor fan i ett jävla regnbågsland i HIMMELEN


Hemsidan var denna.
Tack Sara!

Experience is simply

Jag har alldeles precis, i just denna sekunden, kommit hem.
Jag har varit hos en kille jag skulle arbeta hos, han ska utomlands och jag ska vara kattvakt. Det var vad jag egentligen skulle göra och det gjorde jag också.
Men, den här killen bodde mittemot mitt gamla hus, på Kirseberg.
Det blev så mycket mer än bara en arbetsvisit.

När jag föddes så bodde mina föräldrar på Segevång, på Kronetorpsgatan 39A om jag inte minns fel. Sen har vi flyttat runt fram och tillbaka mellan Segevång och Kirseberg. Det började där, sen flyttade vi till ett hus i Rostorp (ligger mittemellan S och K), vi bodde inte där så länge men efter det så flyttade vi till Segevång igen, denna gången Östra fäladsgatan 10. Efter det flyttade mina föräldrar isär, far åkte tillbaka till Kronetorpsgatan 39A och mor hamnade på Sandbackegången på Kirseberg. Han jag ska vara kattvakt hos bodde i huset mittemot Sandbackegången.

Att gå igenom Kirseberg igen framkallade så många känslor, minnen och tankar att jag faktiskt fällde en tår. Det är oerhört mycket som har hänt där, och det är min barndom och en stor del av min tonår. Det är inte mycket som har förändrat rent miljömässigt och det kändes fortfarande som om det bara var igår jag var miserabel där.

Nu när jag kom hem så frågade mor var jag hade varit och jag svarade Kirseberg utan några känslor. Hennes direkta kommentar var: "Då gick du igenom allt det negativa som hänt där ... och posetiva!"

Det gjorde jag, långt ifrån allt. Men verkligen the key-moments. Alla minnen på Malmö Budokwai (herre gud där alltså!), mobbningen på Bulltoftaskolan, krigen på Kirsebergsskolan, alla fel val, alla bråk och så mycket mer.Det gjorde det jobbigt att gå genom där men var totalt värt det.
Dock tog jag inte den vägen jag tänkte för att komma till mitt mål. Egentligen skulle jag gå förbi Kirsebergstorget och Kirsebergskyrkan, men det var jag inte stark nog till. Inte än. Men snart. Tror jag ska ta en promenad genom Kirseberg och Segevång, minnas, någon som vill följa med?

Så mycket man har gått igenom egentligen. När någon frågar en om ens förflutna, var börjar man egentligen? Berättar man allt? Egentligen bör man ju det, eftersom (ja, jag vet ett jäkla tjat) det är det som gör en till vad man är. Jag tror aldrig jag har berättat allt om vad jag gått igenom för någon, med andra ord, det finns ingen som känner hela mig, eller vad jag var. Lustig tanke. Så många människor runt omkring en och inte en enda känner mig totalt, inte ens min familj. Kanske rätt bra ändå? Det är trots allt det förflutna. Så länge man själv har accepterat vad man gått igenom bör det inte vara några problem för nutiden och framtiden.

Inte egentligen detta jag ville skriva om idag, men det kom så snabbt och jag reagerade så häftigt var tvungen att dela med mig.

Saknar dig Martin.

"Experience is simply the name we give our mistakes."
Oscar Wilde

Trust enough

Need to write... need to get stuff clear..

Okey, need you guys to talk to me about this..

För att kunna gå vidare här i livet så behöver man släppa det förflutna right?
Det är vad som brukar sägas i allafall. Correct?
Man ska inte rusa in i något om motpartern inte är redo. And it hurts when they arent ready.

Att komma över ett långt förhållande tar tid, i get that and still i dont get that.
Jag är inte ledsen längre, jag är inte arg, jag älskar inte längre. Men det ändrar inte faktumet av att jag har varit det. Det behöver inte hända den dagen då man gör slut med sitt x, det kan ha kommit månader, dagar, timmar innan hela dumpningsgrejen.
Är hela 'komma över'-partiet över när man inte känner det längre? Egentligen kommer man ju inte över ett förhållande, man tappar det man kände.
Men oavsett vad kommer man ihåg vad man kände, och det positiva som hände, det är alltid minnen. Satt och pratade med Beccs om det förflutna, att det är det som formar en till vad man är idag, har nämt det mängder av tillfällen, så jag förklarde för henne att trots allt som hänt mig, alla mina negativa erfarenheter, är jag jävligt glad att de hände. Annars hade jag inte varit där jag är idag.

Men just nu är jag väldigt ledsen. Just nu verkar allt som crap. Dels för jag letar och gräver i det förflutna, inte bara mitt utan folk omkring mig också, som påverkar hur jag känner och hur jag mår och dels för att jag känner mig ensam. Ensam kan vara bra ibland, men eftersom människan in nature är sociala varelser föredrar jag sällskap. Jag har väldigt lätt att förvränga saker till det värst tänkbara, men efter ett tag så stannar jag till, inbillar mig att det är nonsens jag tänker och släpper det. Jag släpper alltid det, men oavsett vad så det jag har tänkt och förvrängt stannar kvar och säger "Tänk om...".
Varför letar jag efter saker som får mig att må sämre? Why do i wallow in pity? Vad är meningen med att må dåligt? Vad är tjusningen med det? Något måste jag finna oerhört attraktivt med det eftersom jag letar efter det. Oavsett vad det attraktiva är, måste jag sluta. Det sliter på mig och på de omkring mig.Varför har jag så svårt att lita på människor? Är jag så rädd över att bli sårad? Bli lämnad? Är det en försvarsmekanism jag har förinstallerad? För att kunna lite på människor behöver man låta de komma närmre ensjälv, man måste kunna öppna sig. Eftersom jag är en internetknarkare så hittade jag denna sidan.

"Trust is both and emotional and logical act. Emotionally, it is where you expose your vulnerabilities to people, but believing they will not take advantage of your openness. Logically, it is where you have assessed the probabilities of gain and loss, calculating expected utility based on hard performance data, and concluded that the person in question will behave in a predictable manner. In practice, trust is a bit of both. I trust you because I have experienced your trustworthiness and because I have faith in human nature. We feel trust. Emotions associated with trust include companionship, friendship, love, agreement, relaxation, comfort. There are a number of different ways we can define trust."

“You may be deceived if you trust too much, but you will live in torment if you do not trust enough”
Frank Cane

Disease

Idag sa Beccs något till mig som fick mig att anteckna ner det, så jag inte fick glömma bort det, hon sa något såhär: "Det märks inte på dig att du är sjuk, du är så glad".

Jag har haft min diabetes sen 01, så det är 5 år nu. Under denna period (nu ska jag vara ärlig) kan jag säga att jag inte har skött mig bra, jag har rent ut sagt varit usel.
Jag vill förklara för er hur dåligt. Men det kan jag inte göra förän jag förklarat för er vad diabetes är och vad det innebär.

Diabetes är en kronisk (än sålänge) sjukdum där sockerhalten i blodet är för högt. Det finns två typer av diabetes, typ 1 och typ 2, jag har typ 1. Det innebär att min produktion av insulin har helt eller nästan helt slutat att fungera. Jag har hittat en sida som förklarar rätt bra så tänker knycka lite rader.

"Vid typ 1-diabetes har kroppens egen insulinproduktion helt eller nästan helt upphört. Av någon anledning angriper och förstör kroppens immunsystem de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln, vilket på sikt leder till total insulinbrist.
Symptomen visar sig först när 70-80 procent av de insulinproducerande cellerna förstörts. De första tecknen brukar vara stora urinmängder, ökad törst och onormal trötthet, ibland också viktnedgång. [...] Varför immunsystemet, som är till för att försvara kroppen mot infektioner, angriper och förstör de egna insulinproducerande cellerna, vet man inte. Många forskare menar att det krävs en kombination av dels ett ärftligt anlag och dels någon yttre miljöfaktor, det spekuleras i om virus eller kemikalier kan fungera som den tändande gnista som startar angreppet."

Man behandlar diabetes genom injektioner utifrån och blodprovstagning (med typ 1), forskningen går framåt :)

Hba1c (Hemoglobin A1c) är ett mått på medelblodsockret på de senaste 6-8 veckorna av ens liv. För att man inte ska få allvarliga komplikationer i framtiden behöver man ha ett HbA1c på under 6,0%. För att uppnå detta krävs det att man har ett regelbundet liv, täta blodsockermätningar, kunskaper och ständiga insulindosjusteringar. Har man inte det så kan man få komplikationer som ögon-, njur-, nerv-, hjärt- och kärlsjukdomar.

Jag har ett hba1c på 10,9% just nu, om inte mer. Jag har legat här uppe de senaste 2-3 åren. Innan dess pendlade jag mellan 7-8%.
Just nu håller jag på att ta livet av mig själv.
Men det ska bli ändring, det måste det, jag vill inte dö alldeles för tidigt. Men jag behöver hjälp, det vet jag, och stöd främst.


Sen vill jag passa på att beskriva för de omkring mig vad som händer när jag får för lågt blodsocker, eftersom jag umgås med er kan det påverka er. När jag får för lågt blodsocer får jag en insulinkänning, detta är mycket vanligt. Återigen knycker jag från denna vackra sidan.

"Symptomen kan vara hunger, svettningar, huvudvärk, darrningar, hjärtklappning, koncentrationssvårigheter, oro, förvirring och aggressivitet. Botemedlet är att äta druvsockertabletter, dricka juice, söt saft eller liknande.
Sjunker blodsockret mycket lågt förlorar personen med diabetes medvetandet och hamnar i ett så kallat insulinkoma. Detta är ett farligt tillstånd eftersom hjärnan kan ta skada av alltför låga blodsockervärden.
En kraftigt omtöcknad eller medvetslös människa med diabetes ska snabbt föras till sjukhus. Man ska aldrig försöka tvinga ned något i munnen på en medvetslös person. [...]
De flesta människor med diabetes känner igen tecknen när blodsockret är på väg att sjunka för lågt och hinner själva utan dramatik äta något sött så att sockerhalten stiger. "

Har ni kämpat er igenom så mycket text, bryr ni er verkligen om mig, det tackar jag för.



"Not-knowing is true knowledge.
Presuming to know is a disease.
First realize that you are sick;
then you can move toward health. "
Stephen Mitchell (poet, translator, scholar, and anthologist)

Idea

Rxnkittn is still sad but the show must go on.


Supertramp - Breakfast in America. Ladda ner den, helt awesome.

Låten handlar om att han vill stuff men det finns egentligen inte mycket han kan göra åt saken, den är väldigt uppmuntrande och glad trots allt. Jag tyckte det var lustigt eftersom de senaste dagarna/veckorna har mina tankar handlat mycket om vad man önskar sig och sina prioriteringar med sakerna man vill ha.

Jag och Rebecca var inne på Onoff häromveckan och de har Datorveckor just nu och det gjorde inte saken bättre, jag hittade den ultimata laptopen för mig, den gick bara loss på en 15000, det råkar jag ha i min ficka just nu, TADA! awe, could have worked.
Men det är ändå bara stuff, inte det viktigaste här i livet. Men det hade ju inte gjort något om man kunde få något på denna speciella listan.

Det ultimata för mig nu skulle vara att ha mitt egna place, I want it and I need it. I want it för jag behöver det, behöver inte känna familjens kalabalik, behöver ha ett ställe där jag kan vara jag, vill känna mig strong on my own. Men det kan jag inte än, och att veta att jag inte kan det på flera månader gör mig rätt ängslig faktiskt.

Idag hände något riktigt skoj. Jag och Rebecca åkte till Ikea för att egentligen köpa deras chips, men slutade med att vi kom ut med massa annat, THE CURSE OF IKEA. Men vi mötte en mycket intressant person inne på IKEA, som gjorde att jag fick smått spel. De som känner mig vet att jag är MFFare so here's a pic for you.

Som ni förstår blev jag lite sur över att jag inte var den i bilden, men Beccs förtjänar lite brasilianare (titta så otroligt glad hon är). Fick dock en väldigt intensiv vinkning på parkeringen so I'm all good. Han kommer inte att glömma bort oss i allafall, eftersom vi i princip FÖRFÖLJDE honom med kameran, lite skämdes vi när vi insåg att han faktiskt märkte av oss. Btw, the two other dudes were his friends, they thought we were real fun!

Jag måste kommentera en sak, jag förstår varför IKEA är så stort som det är. Det är helt underbart och är väldigt kundfokuserade och har ett brett, bra, billigt sortiment.
Min mor är anställd på ett företag som heter Samhall som Key Account Manager och hon förser IKEA med städpersonal och kundvagnshantering bland annat, för att hålla det hela kort så gör hon det. Alltså jobbar hon sida vid sida med IKEA och får alla mumsiga detaljer, hon har aldrig haft ett sånt tillfredsställande jobb förut, enligt henne. IKEA är för henne ett bra styrt imperium med en verkligt god kompetens, det roliga är att det märks för kunderna. Så ett WOPPI för IKEA just nu.


Något nytt: Jag har sökt ett jobb på Nöjesmagasinet här på Värnhem, ett extra jobb 1-2 dagar i veckan. Så håll tummarna för mig att jag får det för många olika anledningar. Får jag detta så kommer jag vara så otroligt glad, förresten tycker jag att jag förtjänar det : )


Förra veckan har jag fått mycket tid att tänka igenom rätt mycket faktiskt, så har varit rent slut och verkat ledsen/arg, så för alla som detta har påverkats av ber jag om ursäkt, inte min mening att låta detta intensiva tänkandet påverka era humör. Jag arbetar fortfarande på min World Domination Plan men har klurat ut en del av planen så don't worry. Update on thoughts later.

Only those who are asleep make no mistakes.
Ingvar Kamprad


Our idea is to serve everybody, including people with little money.
Ingvar Kamprad