Trust enough

Need to write... need to get stuff clear..

Okey, need you guys to talk to me about this..

För att kunna gå vidare här i livet så behöver man släppa det förflutna right?
Det är vad som brukar sägas i allafall. Correct?
Man ska inte rusa in i något om motpartern inte är redo. And it hurts when they arent ready.

Att komma över ett långt förhållande tar tid, i get that and still i dont get that.
Jag är inte ledsen längre, jag är inte arg, jag älskar inte längre. Men det ändrar inte faktumet av att jag har varit det. Det behöver inte hända den dagen då man gör slut med sitt x, det kan ha kommit månader, dagar, timmar innan hela dumpningsgrejen.
Är hela 'komma över'-partiet över när man inte känner det längre? Egentligen kommer man ju inte över ett förhållande, man tappar det man kände.
Men oavsett vad kommer man ihåg vad man kände, och det positiva som hände, det är alltid minnen. Satt och pratade med Beccs om det förflutna, att det är det som formar en till vad man är idag, har nämt det mängder av tillfällen, så jag förklarde för henne att trots allt som hänt mig, alla mina negativa erfarenheter, är jag jävligt glad att de hände. Annars hade jag inte varit där jag är idag.

Men just nu är jag väldigt ledsen. Just nu verkar allt som crap. Dels för jag letar och gräver i det förflutna, inte bara mitt utan folk omkring mig också, som påverkar hur jag känner och hur jag mår och dels för att jag känner mig ensam. Ensam kan vara bra ibland, men eftersom människan in nature är sociala varelser föredrar jag sällskap. Jag har väldigt lätt att förvränga saker till det värst tänkbara, men efter ett tag så stannar jag till, inbillar mig att det är nonsens jag tänker och släpper det. Jag släpper alltid det, men oavsett vad så det jag har tänkt och förvrängt stannar kvar och säger "Tänk om...".
Varför letar jag efter saker som får mig att må sämre? Why do i wallow in pity? Vad är meningen med att må dåligt? Vad är tjusningen med det? Något måste jag finna oerhört attraktivt med det eftersom jag letar efter det. Oavsett vad det attraktiva är, måste jag sluta. Det sliter på mig och på de omkring mig.Varför har jag så svårt att lita på människor? Är jag så rädd över att bli sårad? Bli lämnad? Är det en försvarsmekanism jag har förinstallerad? För att kunna lite på människor behöver man låta de komma närmre ensjälv, man måste kunna öppna sig. Eftersom jag är en internetknarkare så hittade jag denna sidan.

"Trust is both and emotional and logical act. Emotionally, it is where you expose your vulnerabilities to people, but believing they will not take advantage of your openness. Logically, it is where you have assessed the probabilities of gain and loss, calculating expected utility based on hard performance data, and concluded that the person in question will behave in a predictable manner. In practice, trust is a bit of both. I trust you because I have experienced your trustworthiness and because I have faith in human nature. We feel trust. Emotions associated with trust include companionship, friendship, love, agreement, relaxation, comfort. There are a number of different ways we can define trust."

“You may be deceived if you trust too much, but you will live in torment if you do not trust enough”
Frank Cane