Vad är det för mening med att tänka tillbaka på det förflutna? Vad kan de komma för nytta ur det?
Det kanske går så långt att man ändrar sitt perspektiv på det och det kan både vara positivt och negativt. Positivt eftersom man kan faktiskt ändra något hemskt till positivt, när man blir äldre och visare så kanske man får ett annat perspektiv på det så det kanske inte var så hemskt.
Det negativa är att om det var riktigt hemskt och man faktiskt ändrar det, kanske genom att man ändrar på minnet man har av händelsen, man kanske inte minns det helt klar och då lurar man sig själv.
Jag läste en artikel av Anders Sandberg som hete "Minne, minnesteknik och studieteknik" som var riktigt intressant, ska citera: "Mycket av våra minnen är fantasier och gissningar snarare än minnen av verkliga upplevelser. Även om ett minne kan verka kristallklart är det troligen till stor del en efterkonstruktion och innehåller detaljer som aldrig inträffat, men verkar rimliga."
Han tar även upp det här med långtidsminnet, att det i praktiskt taget inte finns begränsningar för det men däremot att man kan blanda ihop snarlika kunskaper och att minnet kan försvagas.
Meningen med att gå genom det förflutna kan vara för att man ska påminna sig själv om vad man faktiskt gått igenom och att man har varit med om en hel del som förändrat sig själv. Lustigt nog tog han upp min tanke också och kommenterade det genom: "Att konsolidera sina minnen sker bäst genom att bearbeta dem: man upprepar dem, man tänker på dem, man associerar dem med andra saker [...] Ju mer man leker med ett minne desto bättre kommer man ihåg det."
Frågan är bara vilka minnen man vill minnas, men det är bra att minnas de negativa minnena också, för det är där man bygger upp styrka att övervinna och dra lärdom från det. När man lärt sig acceptera sitt förflutna och det negativa med det, kan man utvecklas och du får så mycket mer kraft och energi. Jag är på någon vänster, tacksom för det jag gått igenom, för det har gjort mig till den jag är idag, och det är något jävligt bra. Det var längesen jag kunde säga det, att jag var bra, att jag är rikigt smart och duktig. Men just nu känns det ändå som om någon kan knäcka det, not strong enough yet.
I need more time to repeat the good stuff about me, but there's alot :)
Om någon är intresserad är detta artikeln
http://www.aleph.se/Projekt/Handbok/Minne.html
“The difference between false memories and true ones is the same as for jewels: it is always the false ones that look the most real, the most brilliant.”
Salvador Dalí (1904-1989)
"The advantage of a bad memory is that one enjoys several times the same good things for the first time."
Friedrich Nietzsche (1844 - 1900)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar